Överklättringsskydd för stängsel – när behövs det och vilka typer finns?
Överklättringsskydd syftar på olika typer av hinder högst upp på stängsel eller murar som försvårar för någon att klättra över. Det kan vara taggtråd, vassa spetsar, lutande toppar eller andra fysiska barriärer. Syftet är att öka säkerheten genom att avskräcka och hindra obehöriga från att ta sig in – eller i vissa fall hindra att någon tar sig ut – från ett område. Frågan många ställer sig är om man behöver överklättringsskydd på sitt stängsel eller inte. Svaret beror på verksamhetens säkerhetsbehov, omgivningen samt eventuella krav från försäkringsbolag eller myndigheter. Nedan går vi igenom när klätterskydd kan behövas, vilka typer som finns, hur de monteras och vad lagen säger, så att du kan fatta ett informerat beslut.
När behövs överklättringsskydd?
Behovet av överklättringsskydd avgörs oftast genom en riskanalys av din specifika situation. Om din verksamhet förvarar stöldbegärlig egendom eller har hög säkerhetsklassning kan extra klätterskydd vara nödvändigt. Försäkringsbolag ställer dessutom ofta krav på att industritomter, byggarbetsplatser och andra utsatta objekt skyddas med svårforcerade stängsel.
Det är ingen slump att svensk standard för industristängsel är 2 meter högt flätverksnät med tre rader taggtråd upptill vilket är en lösning som uppfyller försäkringsbolagens grundvillkor för perimeterskydd.
Viktigt att känna till är att om ditt områdesskydd klassas som Skyddsklass B eller högre, så måste stängslet vara försett med överklättringsskydd. Detta innebär att taggtråd, concertina eller andra godkända lösningar inte längre är ett val utan ett krav för att uppnå rätt skyddsnivå och försäkrings godkännande.
Men överklättringsskydd är inte alltid nödvändigt eller ens lämpligt. I låg-risk miljöer (t.ex. en villaträdgård, park eller inhägnat område utan värdeföremål) räcker det ofta med ett vanligt stängsel utan några vassa toppar. I miljöer där allmänhet eller djur rör sig fritt kan taggtråd rentav göra mer skada än nytta. Som Stockholms byggnadsnämnd påpekat är taggtråd inte det lämpligaste att ha i områden där människor och djur vistas. På idrottsplatser som fotbollsplaner undviker man taggtråd eller andra vassa toppar – för att ingen ska skada sig men även för att inte punktera bollar. I sådana fall prioriterar man andra lösningar, som högre nät eller bollfångarnät, för att hålla bollen inom området utan risk för skador. Ett bollfångarnät är ett mjukt nät (liknande materialet i ett fotbollsmål) som fästs ovanpå stängslet och effektivt bromsar och fångar upp bollar. Samma princip med nätöverhäng kan användas på exempelvis återvinningscentraler – där man monterar ett horisontellt nät 90° inåt över stängslets topp – för att hindra att skräp blåser ut.
Utgångspunkten bör alltid vara: Vilket skyddsklass har stängslet, och vad kräver omgivningen? I hög-risk miljöer (industrifastigheter, lager, känsliga anläggningar) är klätterskydd ofta en självklar del av stängslet. Tänk också på om syftet är att hålla något inne – exempelvis inom fängelser. Då behöver överklättringsskyddet normalt vinklas inåt. Är syftet att hålla folk ute, vinklas det utåt. Ibland vill man ha skydd åt båda håll (t.ex. vid anstalter), då förekommer dubbelsidiga konstruktioner med hinder på båda sidor av toppen.
Sammanfattningsvis: utvärdera risken för intrång eller rymning, och väg in både säkerhetskrav och omgivningens karaktär när du avgör om överklättringsskydd behövs.
Olika typer av överklättringsskydd
Det finns en rad olika lösningar för att förhindra överklättring. Här går vi igenom några vanliga typer av överklättringsskydd, deras användning och för- och nackdelar.
Rak taggtrådstopp
En rak taggtrådstopp med tre rader taggtråd är den enklaste och mest klassiska formen av överklättringsskydd. Standardlösningen på industristängsel är just tre rader vanlig taggtråd monterade på cirka 30 cm höga toppar. Det är en beprövad lösning som ofta används på industritomter, lantbruk och hamnar där man vill höja säkerheten på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt.
Fördelarna med en rak taggtrådstopp är att den är enkel och billig att installera samt lätt att eftermontera på befintliga stängsel. Den uppfyller dessutom ofta krav enligt försäkringsbolag och branschstandarder, exempelvis tre rader taggtråd i enlighet med Skyddsklass B.
Vinklad taggtrådstopp
Ett vanligt sätt är att montera snedställda toppar (ofta i ~45° vinkel utåt eller inåt) högst upp på stängselstolparna, och spänna flera rader taggtråd längst upp mellan topparna. Standardlösningen på industristängsel är som nämnt tre rader vanlig taggtråd på cirka 30 cm långa toppar. Det förekommer även varianter med fem rader taggtråd för ytterligare skydd, eller att man byter ut taggtråden mot Concertina. Armarna kan vinklas i den riktning man vill för att motverka klättring – utåt för att stoppa inkräktare utifrån, eller inåt för att hindra att någon tar sig ut. Det finns också Y-formade taggtrådstoppar (där en del av armen lutar utåt och en inåt) för att ge skydd åt båda håll samtidigt.
Det finns också en modell som ibland benämns som SL-taggtopp, som ger effektivt klätterskydd. Gemensamt för dessa toppar är att de utgör en tydlig fysisk och psykologisk avskräckning: stängslet ser svårt ut att forcera, och den lutande delen gör det mycket svårare att få grepp och klättra över utan verktyg eller hjälpmedel.
Concertina / rakbladstråd
Concertina-tråd, även kallad rakbladstråd eller NATO-tråd, är den klassiska spiralformade taggtråden med rakbladsvassa taggar. Den bildar en kraftig barriär av sylvassa blad som är extremt svår att forcera utan allvarlig skaderisk. Detta är en väldigt aggressiv formen av överklättringsskydd och används främst där man har allra högsta säkerhetskrav – till exempel försvarsanläggningar, fängelser eller andra skyddsobjekt.
Concertina monteras normalt sett på y-toppar upptill på stängslet, vilket gör det väldigt svårt att ta sig över. För anläggningar med extra höga krav kan man även komplettera genom att montera en till tre concertina-rullar på sidan av stängslet, vilket skapar en dubbelsidig barriär som kraftigt försvårar både klättring och sabotageförsök.
Det är viktigt att notera att användning av concertina/rakbladstråd är omgärdad av strikta regler. Felaktig eller vårdslös montering kan leda till straffansvar. Kontrollera alltid vad som gäller i din kommun och sätt upp tydliga varningsskyltar om du använder rakbladstråd. I många fall krävs särskilt tillstånd eller åtminstone att man följer fastställda säkerhetsföreskrifter, eftersom denna typ av skydd utgör en fara även för oskyldiga som kan komma i kontakt med det. Av samma skäl bör rakbladstråd aldrig användas i miljöer där allmänheten enkelt kan nå stängslet, exempelvis vid gångvägar, skolor eller lekplatser.
Spiralrör
På vissa fängelser och högsäkerhetsanläggningar används spiralrör som överklättringsskydd. Det är i grunden ett runt rör monterat längs stängslets överkant. Röret är dimensionerat så att det är svårt att greppa i ibland upptill 1000mm i diameter. Fördelarna med spiralrör är att de tar bort greppmöjligheter eftersom det släta, runda röret gör det mycket svårt att få tag och dra sig över. Spiralrör används därför främst på platser med extremt höga säkerhetskrav, där man vill förhindra all form av överklättring.
Spetsade staketprofiler
Ett mer diskret överklättringsskydd uppnås när själva stängslet utformas med vassa eller svårforcerade toppar. Exempel på detta är palissadstängsel som ofta har spetsiga eller snedkapade toppar på varje spjäla. Dessa spetsar gör det riskabelt att greppa eller hoppa över staketet. Palissadstaket kan också utformas med välvda eller inåtböjda profiler upptill för att ytterligare försvåra klättringsgrepp. Fördelen med integrerade spetsar är att de inte ser lika påfallande ut som taggtråd eller concertina, men ändå ger en avskräckande effekt för potentiella klättrare.
Överhängande nät
I vissa sammanhang vill man både förhindra överklättring och samtidigt hålla föremål inne eller ute. Då kan ett nätöverhäng vara en bra lösning. Som nämnts tidigare används detta på t.ex. återvinningscentraler där ett horisontellt nät som går 90° inåt över stängslets topp hindrar både klättring och att skräp flyger ut från området. Fördelarna med nätlösningar är att de är ofarliga vid beröring och därför passar i publika miljöer där taggtråd är olämpligt. Nackdelen är att de inte ger samma avskräckande intryck. Nätöverhäng används därför främst när det primära syftet är något annat (som boll- eller skräpfångst), eller som komplement till vassa hinder.
Hajtand (sågtandad plåtlist)
En typ av överklättringsskydd som blivit populär är ”hajtand”, vilket är en sågtandad plåtremsa med vassa taggar (tänk “hajfenor” eller trekantiga tänder) som monteras längs överkanten på stängsel eller grindar. Dessa hajtänder i stål följer ofta stängslets form och skruvas eller svetsas fast upptill. Hajtandskyddet ger ett lågmäldigt skydd och det syns inte lika mycket som taggtråd, men den som försöker klättra kommer att mötas av vassa spetsar som gör det svårt att ta sig över utan att skada sig.
Säkerhet, lagar och ansvar
Att installera överklättringsskydd medför ett visst ansvar. Eftersom man medvetet sätter upp något som kan skada en person som kommer i kontakt med det, måste man försäkra sig om att det sker enligt gällande regler och att oskyldiga inte drabbas. Följ alltid lagar och lokala föreskrifter för taggtråd och vassa stängsel!
I Sverige är det i princip tillåtet att sätta taggtråd på sin egen tomt eller kring sin industri, men man måste använda sunt förnuft. Till exempel är det olämpligt att placera taggtråd precis intill allmänna gångvägar eller lekplatser där människor ovetande kan komma åt det. Frågan om bygglov dyker ibland upp: Behövs bygglov för taggtråd? Formellt krävs oftast inte bygglov för stängsel under 1,1 meters höjd. Men – det betyder inte att allt är fritt fram ändå. Kommunen kan ha ordningsföreskrifter, och framförallt har du som ägare ett skadeståndsansvar. Om någon skulle skada sig allvarligt på ditt överklättringsskydd kan du i värsta fall hållas ansvarig om det anses vårdslöst uppsatt. För rakbladsvass tråd är reglerna extra stränga, som nämnt – kolla med din kommun om det rentav krävs särskilt tillstånd för att sätta upp concertina i urban miljö.
Se även till att ditt överklättringsskydd är väl underhållet. Slaka eller nedfallna taggtrådar kan förlora sin funktion kan ge falsk trygghet, så inspektera det regelbundet.
Sammanfattning – vilken lösning passar dig?
Överklättringsskydd kan vara allt från en enkel taggtråd till avancerade högsäkerhetsbarriärer. Alla situationer kräver inte denna typ av kompromisslösa skydd – men för många verksamheter är det en viktig pusselbit i det fysiska säkerhetsarbetet. När du överväger överklättringsskydd, utgå från dina behov och risker:
- Vilken skyddsklass krävs? Demex delar in områdesskydd i fyra nivåer, A–D, där A är enklare avgränsning och D är högsta skyddsnivån för anläggningar som fängelser och flygplatser.
- Vad finns innanför stängslet som behöver skyddas? Är det dyrbar utrustning, känslig information eller något farligt som allmänheten måste hållas borta från? Ju högre skyddsvärde, desto mer talar för klätterskydd.
- Hur stor är risken för intrång, stöld eller skadegörelse? Har ni haft incidenter tidigare eller ligger området avsides? Riskbilden påverkar valet – hög risk motiverar kraftigare skydd.
- Finns det krav från försäkringsbolag eller myndigheter? Kolla villkoren noga. Om försäkringen kräver t.ex. taggtråd för full ersättning vid inbrott, så är det bäst att följa det.
- Hur ser miljön ut runtomkring? Finns det barn, husdjur eller allmänhet nära stängslet?
Genom att besvara dessa frågor blir det lättare att avgöra om du behöver överklättringsskydd, och i så fall vilken typ som är mest lämplig.
Vilken lösning passar för er? Om du känner dig osäker, rådfråga gärna Demex eller en fackman. Med rätt rådgivning kan du få ett stängsel- och överklättringsskydd som både uppfyller skyddskraven och passar för just din anläggning. Då får du en inhägnad som är säker – på rätt sätt – och kan sova gott om natten med vetskapen att du gjort vad du kan för att skydda ditt område.
